Annons:
Etiketthästar
Läst 8915 ggr
Leffe
2014-12-30 00:35

Cowboyhästen

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

En boskapsherdes "levande verktyg"

Skulle nog inte skriva den här artikel, då jag  vet så lite om hästar.

Men läste  om Quarter hästen och blev intresserad av Cowboyhästen. Började leta efter fakta att läsa, den finns faktiskt en hel del skrivet om hästar i Vilda Västern framför allt om boskapshästar. Jag vet att jag är en tråkig typ som ska ta död på alla trevliga myter och legender, men har en passion för det historiskt riktiga.

Sanningen om Cowboy och hans häst är inte någon "Du Gamle Svarten, den bäste här i världen - historia", utan en ganska grym berättelse om en boskaps herde och hans "levande verktyg" HÄSTEN.

För att förstå det hela bättre så ÄGDE aldrig Cowboyen dom hästar han red i jobbet med boskapen, det gjorde ranchägaren eller den som ägde hjorden som man drev till uppköparna. Däremot så ägde han sadeln som han använde!

Det är enkelt förklarat, man fick ta stora risker med hästarna i driften av en boskapshjord. Om Cowboy skulle äga sina hästar så ville dom inte ta dom riskerna. Sadeln där emot var dyr och måste skötas ordentligt för att hålla, därför skötte cowboys sina sadlar ordentligt dom fick ju stå för kostnaden om dom gick sönder.

Boskapsbaronerna var inte villiga att betala mer än 35 dollar för en inriden häst på den här tiden 1870-1890. Inridaren fick 5 dollar för varje häst och det fick inte ta mer än fyra till sex dagar per häst för att få den så dresserad att den vanlige cowboyen kunde ta över. Inridningen utfördes för det mesta av specialister som reste runt mellan olika rancher och läger där man höll på att driva ihop boskap. Själva inridningen var en grym historia som kallades "bursting" eller "breking" där varje försök från hästen att bli fri mötes med piska och sporrar. Det gällde att bryta hästens vilda natur och ge den en lektion i fruktan och underkastelse som den aldrig glömde. Inridaren kallades följaktligen "the Buster". Hästarna var normalt  4 år gamla och vägde cirka 400 kg, det är väl ungefär 100 kg mindre än Quarter hästen idag. Ranchhästarna hade det betydligt bättre än de hästar som man drev ihop till boskapsdrifterna, dom var ganska slut när man kom fram till järnvägen, få av dem lönade det sig att driva tillbaka utan dom såldes billigt på plats.  Hästen var ett verktyg för att driva den dyra boskapen, Talande är att Cowboyen som hade hand hästarna på boskapsdrifterna hade sämre betalt och lägre status  än de Cowboy som jobbade med boskapen.

Artikeln skriven av JanGBG på Vilda Västern iFokus

Annons:
RomDoll07
2015-01-03 10:54
#1

Trevligt att dom väntade så länge som tills hästarna var 4 med att rida in dom i alla fall, nu för tiden rider man ju in westernhästar så himla tidigt, en 4-åring är ju i princip redan färdig. Med tanke på att hästar kan växa tills dom är uppemot 8 år till och med så tycker jag faktiskt att man kan vänta nått år till, det finns ju så mycket annan träning man kan ägna sig åt under tiden. Såg mot slutet av 2014 en annons om en häst född 2013 som redan suttits på, hästen var alltså inte ens 2 år då! Det tycker jag är alldeles för tidigt, vill man ha en ridhäst som håller i längden tror inte jag på att starta dom så tidigt.

jodoms
2016-02-19 09:44
#2

Jag tror att de inte alltid hade sådan koll på hästens ålder utan mer kollade in bärigheten och kroppstypen. Den skulle vara stark och smidig och nätt och jämt kunna bära upp en vuxen man.
Dagens westernridning bygger ju på användandet av hästen i boskap och olika tränare har olika metoder. Westernhästen blir en väldigt stabil och säker häst. Och dessutom så står ju hästens välbefinnande i fokus i Sverige idag tydligt, men precis som i hundvärlden så finns det de som tränar hästen mer åt den gamla skolan till. Det är härligt att det går framåt och att NH mm börjar bli så populärt, det underlättar inte bara för hästarna utan även för oss människor. Och den gamla skolan dör snart ut helt och hållet. =)

Sajtvärd på Astralresor iFokus

Denna kommentar har tagits bort.
Lorita
2016-02-20 10:52
#4

Jag är utbildad enligt den riktigt gamla skolan. En av mina bästa ridlärare var en gammal remontryttare. Där var fokus på hållbarhet och mjukt samarbete med hästen.

Att börja rida hästen vi två år som man gör i dag och tävla med en treåring på treårstest var hel otänkbart. En häst reds mycket sparsamt vid tre år och var remont tills den var 6 år då var den färdig att lämnas över till militärt bruk. 

Just nu har jag en fyraåring som jag mjukt rider in efter den gamla skolan allt för att hon ska hålla. Både huvud och kropp. 

Vi tappade något under 80-talet för att inte tala om -90 talet. Jag upplever att något av det gamla hästtänket är till baka man fortfarande har för många för bråttom med sina hästar.

Vill du att hästen ska vara hel när den är 25 år så måste man lägga rätt grund när hästen är ung och fortfarande växer.

Med vänlig hälsning Lorita
Sajtvärd för Konstnärer, Welshponny och Westernridning




Upp till toppen
Annons: