Kan tillägga att jag och min häst har lite svårt för det här med kontakt i tygeln. Har förstått det som att även westernridningen påbörjar utbildningen med kontakt innan de lösa tyglarna kommer in? Men ändå, kanske finns det något som kan hjälpa oss att fungera bättre ihop inom denna ridstil i alla fall.

Jag tycker oftast att kontakten med tyglarna är obehaglig, känslan av att ha en tyngd i händerna (även lätt sådan) är inte riktigt bekväm för mig.

Samtidigt är Crow väldigt känslig. Jag har haft svårt att få honom att söka sig framåt mot bettet, han ger efter och tar in nosen men lyfter inte riktigt upp basen på nacken, trots att jag försöker vara väldigt lätt på handen och använda sits och skänkel för att aktivera magmusklerna. Alltså han går inte emot handen och verkar inte irriterad eller försöka undvika att lyda, utan mer som att han inte riktgt förstår eller så tycker han att kontakt är lika obehagligt som jag.. Men så har jag märkt att om jag ger efter på tygeln från att hänga så att inverkningar går ''genom tygelns tyngd'' (dvs. den är precis så lös att det inte blir direkt kontakt och heller inga ryck, men inte längre) till att tygeln faktiskt hänger löst, så brukar han sänka huvudet och halsbasen höjs och kommer upp. Nosen är kanske lite framför lod, men inte rakt ut och jag tycker nog att halsens bas är viktigare eftersom den tydligare visar att magen jobbar.

Problemet med detta är att han är en ganska pigg häst. Normalt sett lyssnar han bra på tygelhjälper och sitshjälper på helt lös tygel när det kommer till att böja sig, svänga, ställa sig osv, även att korrigera tölten (minska passtakt tex. I flatwalk har jag oftast lösa tyglar och han sänker sig, i tölt/rack har jag ett lätt stöd och använder sitsen. Han får en mycket högre 'form' men den känns ärlig, böjd nacke, nosen lite framför lod och jag känner att ryggen/magen aktiveras under mig. När det blir rätt i alla fall, men vi blir bättre och bättre på att korrigera små taktfel med inner skänkel. Släpper jag tyglarna när det går rätt brukar han hålla formen ett tag, men ökar takten tills han inte klarar det längre utan går över i flygande pass och då tappar han formen och sträcker ut sig istället. Passen är något jag inte vill använda och arbeta med.). Men jag har svårt att sakta ner honom utan att ta tag i tyglarna mer, det blir mest att han antingen slår upp huvudet eller sträcker ut sig och ökar, om jag får någon reaktion alls. Vi börjar lära oss att stanna eller bryta av med sitshjälp och röst, men att bara sakta ner utan att tappa allt går inte. Ännu.

När jag vill sakta av med tygelkontakt och han går utan att riktigt få med sig magen, så går det bra och hanlyssnar fint.. men då jobbar han ju inte rätt med kroppen under ridningen.. :/ Och på lösa tyglar går han bra och hyfsat korrekt, lätt att ändra form, böja osv och han känns mjuk, men så fort jag vill sakta av blir han ofokuserad, tappar takten, krullar ihop sig eller spjärnar emot och blir spänd.. oavsett om jag tar i tyglarna eller bara använder sits och vikt. (Hankrullar bara ihop sig om jag tar i tyglarna förståss..)

Jag vet inte riktigt hur jag ska komma över det här problemet och lära oss att sakta av på ett trevligt sätt. Försöker jobba med röst och vikt på den punkten just nu..

Om han ser något och blir spänd, vilket händer då och då, eller bara tycker att det är en trevlig väg, så vill han gärna börja öka och springa fortare.

Formen i trav fungerar ok på lös tygel, när jag lyckas sitta/rida lätt på rätt sätt (har svårt för det) men avsaktningar blir värre och oftast blir det en väldigt snabb, lite okontrollerad trav även när han känns ok i kropp och form. Vilket så klart inte är bra..

Det var lite om oss och vad jag hoppas att kanske hitta en lösning eller nytt synsätt på genom min fråga.

När jag tränar jogg på min unghäst och han vill öka traven så tar jag in han på en liten volt och gör det jobbigt för han, när han sen lyssnar på mej igen så lyfter jag ut han igen och ger han eftergift på en gång.

Om han gör det jobbigt så gör jag det jobbigare och när han ger efter så gör jag med det på studs. inom 2 sek skall eftergiften komma.

För mig är grunden i westernridning samarbete.
Se till att både du och hästen ger och tar.

När det gäller tyglarna och kontakten tycker jag att du skall kolla med en tränare och be din tränare att fokusera på detta. Jag lägger ingen stor vikt alls på tyglarna och kontakten där utan hur hästen lystrar på mina skänklar och min vikt. Jag vill att min häst skall klara av att hitta rätt form även om jag väljer att rida bettlöst.