Vad händer idag?
Ligger i sängen med nackspärr idag. Gravid i v22 och en sjuhelsikes massa sammandragningar. Ute skiner solen och jag längtar så efter min lilla häst. Men är ändå så glad för han har det så bra hos sin fodervärd, hade varit en riktig pina för oss båda om jag hade haft honom kvar nu när jag har facit i handen för hur jobbig graviditet jag fick.
Vill höra vad ni alla gör med era hästar idag?
Medarbetare på westernridning.ifokus
varför ska man vara en superkvinna när man är gravid, det är tufft och tungt att vara gravid och som du gjort ta bort det som är onödiga måsten är jättebra
sen kan du får ett barn som bara sover eller som jag fick två barn med litet sömnbehov = ingen fritid för när barnet sover måste mamma & pappa också sova för att orka
Att då stå med hästmåsten är ingen hitt tro mig
#1 Nej det är skönt att ha lämnat bort. Även om det var ett tufft beslut. Grejen var ju att i början så mådde jag så bra och hade ju plan på att rida så länge. Men redan i v14 så kunde jag inte ens mocka. Att rida var det ju liksom inte längre tal om. Nu har jag kryckor när jag ska gå lite mer. Så är väldigt skönt att inte ha häst-måsten. Men vad trist det är att inte ha häst. Mitt liv saknar plötsligt mening. Det var ju hästen som höll mig igång och fick mig att må bra. När jag mådde dåligt så åkte jag alltid till hästen. Nu har jag liksom inte så mycket "mindfullness-stunder" på det sättet som jag hade då. Och inget som riktigt driver mig i min vardag.
Men som sagt, så skönt att inte ha jobbet. I det sista så hade jag bara ångest över att han inte blev riden och inte grejad med så som han behöver. Och det är rätt skönt att slippa även utgifterna, speciellt nu när jag inte kan nyttja/ha kul honom.
Medarbetare på westernridning.ifokus
foglossningar?
Foglossning, illamående, kräkningar, domningar i fingrarna, …
Medarbetare på westernridning.ifokus
#4 låter som du håller på och ska bli mamma ☝️
#5 Hehe… Jo allt enligt skolboken ;P
Medarbetare på westernridning.ifokus
ja, helt enligt skolboken startar tuff och sen upptäcker man oj det var inte så lätt att producera liv 🤔
jag har gjort samma resa två gånger 🤫
#7 Jo fast illamåendet och spyorna kom ju redan i v7. Så tufft har jag haft det hela vägen. I början fixade jag dock hästen. Men när man inte längre kan stå på benen/gå obehindrat så är det en annan sak. Var förvisso ödmjuk redan från början med att det skulle bli tufft och att hästen inte skulle få samma tid som innan. Men när det gick från 100% till 0% på en timme så är det bara att ta det som det är och fixa situationen, i det här fallet så råkade jag stöta på en bekant i affären som behövde sällskap så det löste sig ju fint.
Medarbetare på westernridning.ifokus
#8 det är så det är en tuff resa att bli mamma även om vissa vill ge uttryck för att det är "ingen sjukdom" och det är det inte det är et liv man bär 😉